Går det att öka sin självkänsla?
JA.
Vår självkänsla ökar när vi tar vår egen vilja på allvar.
Självkänsla kan gå fort att bygga upp när vi väl förstår hur den fungerar.
Jag brukar beskriva hur genom att skilja på självkänsla och självförtroende.
Självförtroende i ett sammanhang ökar när vi lyckas. Självförtroende är vår bedömning av sannolikheten för att lyckas med det vi företar oss baserat på vår erfarenhet:
Varje gång du vinner en tennismatch bedömer du sannolikheten för vinst högre inför nästa match.
Självkänsla fungerar inte på samma sätt och går inte att höja med prestationer och framgångar.
Tydligaste exemplet på detta är att så många lider av prestationsbaserad självkänsla:
”Om jag inte presterar/lyckas/vinner är jag inte värdefull”.
En storseger förändrar inte självkänslan – istället höjs ribban för hög prestation och självkänslan är fortsatt låg – även om självförtroendet är högt!
Vår självkänsla ökar när vi gör saker som är viktiga för oss. Självkänsla är vår egen bedömning av vårt eget värde, baserat på hur mycket vi tar vår egen vilja på allvar:
Varje gång du säger ifrån på jobbet när du tycker något är fel, tar en promenad för att du vill gå eller avbokar en fest för att du inte vill gå signalerar du till dig själv att din vilja är värd att ta på allvar och därmed att du finner dig själv värdefull.
Låg självkänsla uppstår ofta som en konsekvens av rädsla för att bli utesluten ur gemenskaper.
”Jag kan väl inte bara vara mig själv?”
Hur vi än vänder och vrider på oss själva kommer vi alltid riskera kritik från andra.
Jag brukar fråga de som sätter sig själv i andra rummet för att undvika kritik:
Vill du helst bli kritiserad för något du gör eller säger som du inte tror på men som förväntas av dig – eller bli kritiserad för något du verkligen tror på som är viktigt för dig?
Det kan te sig tryggt att anpassa sig och försöka leva upp till andras förväntningar hela tiden – men det är inte tryggt i längden.
Bruce Springsteen sjunger: ”We get used to anything, sooner or later it just becomes our life.”
När vi tar för vana att trycka undan alla våra små och tillsynes obetydliga impulser och viljor så tystnar de allt mer. Till slut får vi svårt att uppfatta vilka vi är och vad vi vill.
Att förlora sig själv i andras viljor är inte tryggt. Alla som upplevt det vet:
Det finns inga trygga val.
